Omsorg 2/2008
Kjøp
Høyoppløslig forside (pdf)
Stor forside (jpg)
Nordisk tidsskrift for palliativ medisin
| Forlag | ISBN | Utgitt | Lagerstatus | Pris | Sider |
|---|---|---|---|---|---|
| Fagbokforlaget | 0800-7489-0802 | 25.06.2008 | På lager | Ikke bestemt | 44 |
Leder
Symptomlindring
Hva et «symptom» er, har vært beskrevet slik: «Ethvert subjektivt bevis på sykdom. Engstelse, uro, spenning, smerte i nedre del av ryggen og utmattethet er alle symptomer. Dette er indre tilstander som bare pasienten kan oppleve, og de må skilles fra et ytre tegn, som er et objektivt bevis på sykdom. Et tegn er synlig for pasienten, legen, sykepleieren og andre.» (www.medicinenet.com) Lindring av symptomer vil der-med dreie seg om å redusere pasientens subjektive plager.
Pasienter som har behov for palliativ behandling og pleie, kan erfare mange og høyst forskjellige symptomer. Palliasjon kjennetegnes derfor ved en helhetlig tilnærming til alvorlig syke og døende pasienter og deres pårørende - en tilnærming som bør praktiseres på alle områder og nivåer av helsevesenet hvor denne pasientgruppen befinner seg. En slik vid oppfatning av palliasjon er forankret i hospicefilosofien og bygger på grunnleggende verdier som for eksempel respekt for det enkelte menneskets verdighet. European Association for Palliative Care (EAPC) definerer palliasjon på følgende måte: «Palliative care is the active, total care of the patients whose disease is not responsive to curative treatment. Control of pain, of other symptoms, and of social, psychological and spiritual problems is paramount. Palliative care is interdisciplinary in its approach and encompasses the patient, the family and the community in its scope. In a sense, palliative care is to offer the most basic concept of care - that of providing for the needs of the patient wherever he or she is cared for, either at home or in the hospital. Palliative care affirms life and regards dying as a normal process; it neither hastens nor postpones death. It sets out to preserve the best possible quality of life until death.» (www.eapcnet.org/about/definition.html - se også WHO Definition of Palliative Care: www.who.int/can-cer/palliative/definition/en/)
Pasienter med uhelbredelig, fremadskridende sykdom erfarer ofte et sammensatt symptombilde som varierer over tid, og som gjerne endres raskt. Symptomene kan skyldes den aktuelle sykdommen, andre kroniske sykdommer og gjennomgått be-handling. Ved langtkommen sykdom reduseres pasientenes fysiske funksjon. Det er et mål å bevare et optimalt funksjonsnivå. Hva dette innebærer for den enkelte pasienten, vil avhenge av både sykdomsfase, motivasjon og andre individuelle faktorer. Årsakene må kartlegges og behandles i størst mulig grad. God lindring av symptomer som smerter, dyspnoe, fatigue, kvalme, obstipasjon, angst og depresjon er en forutsetning for pasientens opplevelse av livskvalitet. I lindring av symptomer inngår det også å kunne snakke om eksistensielle og åndelige spørsmål og andre forhold som opptar pasienten. Å fremme betydningen av mestring er et viktig anliggende i pasientens hverdag. Studier viser at det mange pasienter beskriver som viktig for å oppleve verdighet, er å kunne leve med i «det vanlige livet» så lenge som mulig.
Det er selvsagt ikke mulig å gi et dekkende bilde av omfanget av og kompleksiteten i palliativ symptomlindring i ett nummer av Omsorg. Vi har i tidligere temanummer presentert enkelte artikler relatert til symptomlindring. Artiklene denne gangen tar for seg symptomlindring i et bruker- og pasientperspektiv, hvordan det er å leve med kroppslige forandringer ved uhelbredelig kreftsykdom, eksistensiell lidelse og mang-lende symptomkontroll, hvordan læring ved livets slutt kan ha en symptomlindren-de effekt, åndelige utfordringer innenfor palliasjon, forholdet mellom kropp og sjel og palliativ sykepleie av pasienter med hjernekreft.
Bjørg Th. Landmark Lars Johan Materstvedt
Sykepleier/førstelektor Filosof/førsteamanuensis
Existentiellt lidande och bristande symtomkontroll
Maria Friedrichsen
Sammanfattning
Ett välkänt faktum inom vården är att existentiella funderingar kan leda till fysiska
symtom. Människan ses som en integrerad helhet och de olika delarna ska vara lika
betydelsefulla i en holistisk vårdorganisation. Men rent konkret saknas tydliga riktlinjer
och systematik för hur man ska agera vid existentiell problematik. Vårdpersonal kan i
värsta fall vara helt utelämnade åt sitt eget tycke. Syftet med denna artikel är att ge en
beskrivning av vad det existentiella lidandet innebär, hur det kan uttryckas, identifieras
och behandlas. Som bas för denna artikel ligger 23 vetenskapliga artiklar. För att kunna
identifiera, analysera och behandla existentiell problematik krävs specifika kunskaper.
Utbildning av vårdpersonal är nödvändig. Fokus på meningsfullhet genom t ex aktiviteter
eller genom att delta i olika terapeutiska samtalsgrupper kan vara några sätt för
att få patienten att känna livskvalitet.
Nyckelord: Existentiellt lidande; helhetsvård; symtomkontroll; mening;
Kropp, själ och meningsskapande
jennifer Bullington
Sammanfattning
Ett av människans grundläggande villkor är att vara förkroppsligad. Vi är kropp och själ,
men den föreningen bör inte förstås som ett «spöke [själ] i maskinen» (Ryle, 1949),
utan snarare som ett sammanflätat liv, bestående av fysiska och själsliga (psykiska)
nivåer som samspelar på ett unikt sätt hos människan. Inom biomedicinen betraktas
kroppen alltför ofta som en objektiv kropp, bestående av fysiologiska processer som
beskrivs i kausala, naturvetenskapliga termer. Själen (psyket) betraktas som något
avskilt från kroppen. Denna olyckliga tudelning speglas i hur vi organiserar vården. Vissa
vårdyrken behandlar kroppen medan andra tar sig an människors psykologiska och
sociala problem. Trots den uppenbara klyvningen påstås det att man företräder ett
holistiskt synsätt och bedriver vård utifrån en helhetssyn. I föreliggande artikel presenteras
Maurice MerleauPontys filosofi om «den levda kroppen» som ett nyskapade
sätt att förstå människan som en helhet. Slutligen diskuteras implikationer av detta
synsätt för förståelse av symtom och symptomlindring.
Nyckelord: Lived body, phenomenology, MerleauPonty, holistic care
Kundskaber i samspillet med patienten med hjernetumor
Britta Fuhlendorff
Abstract
I plejen af patienter med kognitive forstyrrelser kan samspillet med patienten være
vanskelig. Denne artikel forsøger på baggrund af et observationsstudie at give bud
på, hvilke kundskaber sygeplejersken med fordel kan anvende i plejesituationen for at
skabe velvære for patienten med hjernetumor.
Nøgleord: Samspil, hjernetumor og sygeplejerskens kundskaber
Att leva med kroppsliga förändringar vid obotlig cancersjukdom
Olav Lindqvist
Sammanfattning
Utgångspunkten för denna artikel är resultaten från min doktorsavhandling med det
övergripande syftet att utifrån patientens perspektiv belysa och beskriva kroppsliga
förändringar och besvär vid obotlig cancersjukdom med fokus på prostatacancer. Tre
olika fynd som har betydelse för vården av svårt sjuka patienter kommer här att belysas,
nämligen: att betydelsen av kroppsliga förändringar förändras under sjukdomsförloppet;
att de kroppsliga förändringarna har stor betydelse för den cykliska rörelsen mellan att
uppleva sig frisk och sjuk; och, när de kroppsliga förändringarna tilltar närmare döden
upptar de alltmer tid. De kliniska implikationerna fokuserar på vikten av symtomlindring
och att åtgärderna utgår från den betydelse patienten själv ger förändringar eller besvär,
lindring i syfte att frigöra tid och möjliggöra att leva och dö «frisk».
Nyckelord: Cancer, symtom, smärta, tid, trötthet
Kan vi tala om lärande i livets slut?
- berättelsen som pedagogiskt redskap inom palliativ vård
Febe Friberg och Joakim Öhlén
Sammandrag
Inom palliativ vård, liksom i annan vård, är kommunikation, information och symtomkontroll
betydelsefullt för att lindra lidande. Med utgångspunkt i en fallstudie inom
palliativ onkologisk vård ges exempel på hur lärande kan relateras till en patients
föränderliga livssituation under de sju sista månaderna i livet. Tre stadier beskrivs; det
stabila stadiet (den existentiella osäkerheten hanteras), vändpunkten (den existentiella
osäkerheten konfronteras) och väntan (existentiell säkerhet). Berättelsens potentialer
i samband med lärande i livets slut lyfts fram och även dess betydelse för lindring av
lidande och symtom.
Nyckelord: Palliativ vård, kommunikation, lärande, lidande, berättelse
«Viskningar och rop»
Åndelige utfordringer innenfor palliasjon
Tor Johan S. Grevbo
Samendrag
Utgangspunktet for artikkelen er en film av Ingmar Bergman. Filmen handler om en
terminal kreftpasient og hennes relasjoner. Artikkelen prøver på denne bakgrunnen å
skape oversikt over ulike typer åndelige utfordringer innenfor palliasjon, og den antyder
hvordan utfordringene kan fanges opp og møtes. Den søker å påvise at åndelige
symptomer er vanlige hos det store flertallet av alvorlig syke og døende.
Menneskets åndelighet (spiritualitet) forstås bredt som en viktig del av den allmenn
menneskelige helheten og begrenses ikke til klart religiøse uttrykksformer. Variasjonene på det åndelige feltet presenteres gjennom de tre stikkordene eksistens, verdi
og livssyn. Der etterformidles noen kriterier for god åndelig omsorg og de egenskapene
og kvalifikasjonene som trengs i denne sammenhengen. Til slutt introduseres åtte
uttrykksformer for alvorlig syke og døendes åndelige behov og lengsler slik de fremstår
gjennom en kombinasjon av erfaringsbasert og faglig fundert refleksjon.
Nøkkelord: Åndelighet; spiritualitet; eksistens; verdi; livssyn
Fra palliativ medicin og symptomlindring til palliativ indsats
- i et bruger- og patientperspektiv
Susan RydahlHansen
Sammendrag
Betydningen og konsekvenserne af, at den engelske noget reduktionistiske definition
på palliativ medicin fra 1987 stadig praktiseres i nogle sammenhænge, belyses i forhold
til realiseringen af de idealer, der er indeholdt i WHO's definition af palliativ care.
En sådan drøftelse synes stadig aktuel og relevant, idet adskillige forskningsprojekter
tyder på, at mange patienters identitet, lidelse og dødsproces ofte underkendes i
hospitalsafdelinger og ambulatorier. Definition og betydningen af begreberne «Palliativ
medicin» og «Palliative care» sættes i relation til det at være «Bruger» eller «Patient»
og sammenholdes med C. Saunders beskrivelse af «Total pain», hvorefter den sættes
i relation til, hvilke konsekvenser disse definitioner, ideer og idealer aktuelt har for
patienter og bruger, samt hvilken betydning de kan antages at indebære for fremtidens
ressourcestærke brugere - på bekostning af de resultatløse patienter. Afslutningsvis
præsenteres erfaringsbaserede ideer til, hvordan professionelle selv i et kort møde
med patienterne kan medinddrage patientperspektivet i den lindrende indsats - og
dermed skabe grundlag for, at patienternes lidelse erkendes og om muligt lindres.
Nøgleord: Palliativ medicin, palliative care, total smerte, patient, bruger, lidelse